lördag 18 februari 2017

Provprat om vår vilja att ta ansvar


En rejäl studie om adhd presenterades häromdagen. Ytterligare en pusselbit kan läggas om hjärnan. Men om vi blir klokare på kuppen vet jag inte... För övrigt är det intressant att hjärnan studerar hjärnan.

Låt mig provprata lite. Testa en fundering. Adhd kan vara jobbigt, kräver en del av föräldrar, av skola, av vänner och mest av allt av den som har diagnosen.

Om det skulle visa sig att adhd till viss del beror på miljöfaktorer - skulle vi åtgärda de faktorerna om de hade blivit en del av vår vardag, vår modernitet och vår ekonomi?

Om hjärnskador, med psykoser eller synapskollaps, skulle vara följden av något som vi gjort till vår vardag och modernitet - skulle vi besvära oss med att "gå tillbaka" då?

Låt oss säga att de som hävdar att mobilstrålning kan medföra påverkan på hjärnan har rätt - skulle samhället då göra något åt det, skulle skolor avveckla sladdlösa nätverk, skulle vi som individer lägga ner de sladdlösa nätverken hemma nu när vi har vant oss vid dem och det ju är så praktiska?

Vi vet att våra livsmönster leder till stora problem för planeten, ändå vägrar de flesta av oss att gå ner i standard för att kunna leva på ett sätt som alla skulle kunna leva alltid. Mediekoncerner vet att flygets ökningar skadar klimatet, men ändå tillåter man sida upp och sida ner med reklam för allt längre flygresor.

Skulle vi agera mer ansvarsfullt om det visar sig att hjärnan tar skada av något som vi byggt upp vår vardag kring  - om det skadar våra barn? Skulle vi förneka? Hävda att forskarna nog har fel. Se det vi vill se, inte det vi ser...

Duger vårt samhälle, och vi själva, till för att ta ansvar om det tar emot? Kan vi ta steg tillbaka om det skulle vara enda vägen till att rädda miljoner barn från skador? Eller skulle vi vända på det och säga att det också finns fördelar med förändringarna, att de kan skapa mer kreativa människor, att vi nog snart hittar botemedel utan att behöva tumma på vårt sätt att leva....

Jag tror att vi som människor inte skulle vara villiga att ta ansvar. Men det var förstås bara ett provprat.