fredagen den 6:e juli 2012

Mer klimatpåverkande än någonsin

Almedalen är i år mer klimatpåverkande än någonsin, trots att en bil rullar från flygplatsen till ringmuren med hjälp av diesel som till viss del just nu i sommar består av restprodukter från skogen...

Mobilnätet är under Almedalsveckan totalt överlastat vissa tider, datatrafiken större än någonsin och sökandet via söksajter tycks bara växa. Som nätet fungerar studsar sökningar runt genom en mängd energislukande servrar i världen. Ett års direktreklam i en sådan korkad brevlåda som inte försetts med den kloka skylten "reklam, nej tack" lär dra mindre energi än vad en vanegooglande datoranvändare under Almedalsveckan drar genom sitt surfande. Och då räknas inte med de fantasisiffror som svepte genom kvällspress (och Nature) för några år sedan.

Fast detta vill vi förstås inte prata om, det är ju så pinsamt så vi vänder oss bort... Vi klimatengagerade figurer, som gärna laddar mobilen med solceller, tycks surfa runt utav bara helsicke... Det är ganska lustigt, eller olustigt, hur vi alla - eller åtminstone de flesta av oss - ser det vi vill se, förtränger det vi vill förtränga, observerar det vi vill observera och negligerar det vi vill negligera. Expressen observerar vilka skor kändisarna i Almedalen har, men negligerar alla seminarier som problematiserar tillväxtfrågan. Aftonbladet, som för några år sedan jagade alla klimatnyheter man kom åt, observerar i år inte ett enda klimatseminarium.

Själv skakade jag hand med en av dem som står längst ifrån var jag står -  Björn Söder (SD) -  innan vi skulle prata om vågmästeri och regeringsduglighet på ett seminarium som Riksbankens jubileumsfond avhöll.  På detta seminarium infann sig Carin Jämtin bland publiken. Hon såg inte glad ut när jag pratade om sossarnas pösighet som motiv till att MP började förhandla med C, FP och KD efter valet 2002. Då föreslog MP att moderaten Urban Bäckström skulle bli finansminister - ett sätt att få Moderaterna att inte rösta mot den tänkta regeringen. Såg Bäckström på stan och frågade om han skulle tackat ja till ett sådant uppdrag. Han påstod att han skulle sagt nej. I Bäckströms sällskap sågs nye LO-bossen Karl-Petter Thorwaldsson, och han påpekade att det var länge sedan vi sågs och jag frågade om vi varit osams då. Kanske kunde jag googlat för att få svar på frågan, men jag struntade i det som en eftergift för att rädda klimatet och googlade istället på hur sjutton Karl-Petter stavar sitt efternamn... Lite får ju klimatet tåla.

Så där håller det på, frågetecken blir till utropstecken, utropstecken blir till frågetecken, högflygande retorik blir till platta handlingar och världen blir alltmer obegriplig i en tid när ekonomer är livsfarliga för ekonomin.

För att lugna oss får vi koppla av lite, kanske på det sätt som SvD uppmanade till i går när ändå klimatfrågan är lagd i malpåse och vi behöver tillväxt till varje pris - till och med till priset av planetens kollaps:


För övrigt höll Jan Björklund ett tekniskt och retoriskt skickligt tal i går. Sett ur den aspekten det skickligaste talet hittills. Vilket ju inte är så kul att konstatera.

PS! Det finns en sökmotor som faktiskt "klimatkompenserar" för varje sökning. Den finns här. Sedan må man konstatera att klimatkompensation inte löser problemen...

21 kommentarer:

Anonym sa...

Inte är väl Björklund en folkförförare? I så fall hade nog FP varit större idag.

Anonym sa...

Kul blogginlägg med allvarlig imorr. Björklund talade utan manuskript och mycket tydligt och ideologiskt.

Anonym sa...

Häftigt inslag med politik-Tillgänglighet:

http://www.svtplay.se/klipp/172991/expertkommentator-mats-knutson-om-jonas-sjostedts-tal

Aldrig sett dylikt tidigare.

Anonym sa...

Vad får vi ut Almedalsveckan egentligen?

För mig verkar det vara ett påkostat reklamjippo, där de enda som tjänar nåt är reklambyråer. Är det inte bättre att göra skattebetalarna och miljön en tjänst och lägga ner Almedalsveckan?

/Stefan

Anonym sa...

Stefan, har du varit där? Eller tycker du illa om det i alla fall?

Anonym sa...

Själv tycker jag att Almedalen verkar helt underbart med smörgåsbordet av alla seminarier, mingel mm. Har planerat att åka dit i flera år, men ännu inte blivit av. Men nästa år ska det vara dags.

Lyssnade nyss på Björklunds tal. Komiskt att han gav igen på språktest-kommentaren med särintresse-kommentar. Undras om de hade gjort upp om det innan. Att bjuda publiken på en match med 1 lika. Utan bröd och skådespel kan folket somna. Men nog är Björklund den som är intressantast att lyssna på. Och i många frågor är han den som har bäst koll på det jag möter i min vardag. Och han framstår som både klarsynt och rakryggad.

Tord sa...

Ja du, min gode Birger, skulle vi börja räkna energiåtgång till allt vi människor företar oss, och sedan förbjuda verksamheterna, då blev det just inte mycket kvar av vår civilisation. Vi skiljer oss alltså på viktiga punkter från den natur vi är så beroende av, och där har du grundorsaken till miljöproblemen. Vi hamnar hela tiden i konflikt med natur och miljö, men vem vill överge civilisationen? Människans påhittighet har räddat oss hittills, jag kan inte se att inte den processen ska annat än fortsätta. Att inrätta våra liv i någon slags symbios med naturen kommer inte på fråga, ty hur skulle det se ut? Och du har väl märkt att väljarnas miljöintresse åter nått bottennivåer. Det här går i vågor som du vet. Utan katastrofer inget intresse; se där miljörörelsens intresse - att tala om katastrofer i tid och otid. Den enes bröd den andres död. Som i naturen ungefär, men på en högre nivå ;-)

Anonym sa...

"Utan katastrofer inget intresse; se där miljörörelsens intresse - att tala om katastrofer i tid och otid. Den enes bröd den andres död. Som i naturen ungefär, men på en högre nivå ;-)"

Så människan står över naturen ("på högre nivå"). Hoppsan.

Birger Schlaug sa...

Tord, tja, men det vore ju smart av oss att inse att det är viss skillnad på förutsättningarna nu och förr: det får nämligen konsekvenser om man är nio miljarder som gör ekologiska avtryck och om man bara är tre, vilket vi var när idén om den eviga ekonomiska tillväxten fick fotfäste i samhällsbyget.

Tord sa...

Ja, det har du naturligtvis rätt i. Men jag tror ändå att vi får fortsätta kompromissa oss fram även i fortsättningen, lösa problemen när de kommer. Jag tror inte att mänskligheten kommer att välja en annan väg än den som vi beträder just nu, vinsterna är alldeles för stora.

Anonym sa...

Tord, "ty hur skulle det se ut?"

Ur Björn Forsbergs bok "Omställningens tid"

"Det är möjligt att själva kortvarigheten i den kurvtopp som inrymmer oss själva just nu har en kosmisk skönhet i sin egen kortvarighet. Det kanske ligger något av en tanke i detta. Vi får iallafall god tid på oss att fundera över dessa ting, när vi i framtiden odlar vår enkla trädgård."
Gösta Ehrensvärd 1971

Tror du att det alltid handlar om vad vi vill?

Tord sa...

Anonym 01:38,

Människan är både en del av naturen och någonting helt nytt i naturen, därav kompromissernas väg. Vi är helt unika varelser med den civilisation vi byggt upp, med den kunskapsöverföring vi praktiserar osv. Vi kan inte välja antingen att leva efter naturens lagar eller negligera naturen helt och hållet. Detta är vårt dilemma. Men jag tycker nog vi lyckats bra hittills på kompromissernas väg.

Tord sa...

Anonym 02:37,

Jag tror inte vi lever på någon "kurvtopp", jag tror i stället att vetenskap och teknik bara har lämnat startgroparna. Vi är med andra ord alldeles i början av människans underbara resa. Men det är klart, den som är lagd åt det pessimistiska hållet vill nog inte hålla med om det.

Din fråga om vad vi vill förstår jag inte.

Anonym sa...

Tord, Pessimist eller realist...
Jo, jag undrar om naturen tar hänsyn till vad vi vill eller inte vill? Delar din syn att vi är "unika varelser". Men samtidigt inte så unika som vi har en tendens att inbilla oss. Vi är som en piss i universum :)

Anonym sa...

Tord att lösa problem när de kommer är lite väl sent påtänkt. Kunskap är att se problemen innan det gått för långt.

Anonym sa...

Självklart är vi en del av naturen, men på intet sätt står vi över den. Låg förra veckan vaken till ett åskväder mitt över den lilla stuga jag befann mig i och blev EXTREMT påmind (kan inte minnas när jag var så rädd senast) om vår lilla pluttexistens inför naturens makter.

"Vi kan inte välja antingen att leva efter naturens lagar..." Sant, vi kan inte välja. För vi har inget val.

Eller vad är det jag inte förstår - hur kompromissar vi med naturen? Hur ser det ut vid förhandlingsbordet?
AK

Anonym sa...

Moder Jord kompromissar inte. Hon står heller inte som förlorare. När vi gått för långt då skakar hon bara på sig, varvid vi är förlorarna.

Anonym sa...

Jaha, då har man fått en halvny allergi. Av partiledarnas repetitiva och förutsägbara name dropping-grepp vid Almedalstalen. När även Annie använde detta retoriskt billiga och uttråkande knep blev det klart för mycket. Vad är det man vill ha sagt? Att man vet att det finns människor? Och att de bär namn?

Nä, nästa år får jag hålla alla tal själv.

Tord sa...

Anonym jul 06, 02:52

Nej, jag tror inte att vi är som en piss i universum. Vi är i stället oerhört unika, ja helt osannolika. Din syn däremot leder lätt fram till en inhuman människosyn.

Anonym jul 06, 02:56

Självklart! Men det handlar fortfarande om att ta problemen när de kommer, inte före. Ser vi historiskt på det här har man ringt i klockorna många gånger i onödan. Varje tid har sina alarmister, som ibland har rätt men som oftast har fel.

Anonym jul 06, 06:36/AK

När jag skrev att vi inte kan välja antingen att leva efter naturens lagar eller negligera naturen helt och hållet, då menade jag att vi i stället måste leva mellan dessa ytterligheter. Vi måste med andra ord hela tiden kompromissa, och härigenom är vi helt unika i tillvaron. Och vilka val vi gör inom dessa ramar är inte oväsentligt. Vi kan välja att göra som riksdagens partier vill, men vi kan även välja vad Birger Schlaug vill. Vad som i det långa loppet är rätt vet ingen.

Naturen går inte att kompromissa med. Det är vi människor som kompromissar - mellan att fullständigt underkasta oss naturens villkor och att fullständigt ödelägga naturen genom vår civilisation. Kompromissen består i att endast till en del underkasta oss naturens villkor och att dessutom ta en viss hänsyn till naturen och miljön. Sedan kan vi alltid diskutera vilken nivå på denna kompromiss som är lämpligast.

K Svensson sa...

Hmm. Människans uppfinningsrikedom är förvisso imponerande, men vi lyder - precis
som resten av Universum - under naturlagarna, och dessa går inte att kompromissa med hur som helst.

Klimathotet är av en karaktär som inte riktigt går att jämföra med andra hot - det är ett reellt globalt hot. Den närmaste jämförelsen skulle möjligtvis vara riskerna med ett tredje världskrig under 1900-talet (en risk som f.ö. inte eliminerats). Inför globala hot visar det sig att mänskligheten står ganska okunnig och sårbar. Det finns ett par exempel till som belyser detta:

* Vi står idag oförberedda inför en eventuellt stor asteroidkollision. Det uppskattas finnas tusentals s.k. potentially hazardous objects (PHO), varav ca en fjärdedel har upptäckts.

För de som vill veta mer:
http://en.wikipedia.org/wiki/Potentially_hazardous_object
http://neo.jpl.nasa.gov/risk/
http://en.wikipedia.org/wiki/Asteroid_impact_avoidance

* Gammablixtar kan vi tyvärr inte skydda oss emot (idag). Lyckligtvis är sannolikheten för en oturlig gammablixt ganska liten (men den finns där).

http://en.wikipedia.org/wiki/Gamma-ray_burst#Rates_and_potential_effects_on_life_on_Earth
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gammablixt

Hoppas jag inte drog ned humöret för mycket med detta nu här mitt i sommaren, jag ska göra ett försök att dra upp det igen. Vi kan (idag) inte skydda oss särskilt bra mot hot från rymden, men vi kan definitivt skydda oss emot de hot på Jorden vi orsakar själva. Så låt oss göra det. Att stoppa huvudet i sanden löser inga problem.

Klimatmötena har hittills dock gjort många med mig besvikna. Helt enkelt eftersom de vittnar om
att vi trots allt kanske inte verkar vara så intelligenta som vi tror oss vara. Jag hoppas att jag har fel. Trevlig sommar!

Anonym sa...

Tord, din utläggning kan summeras med att vilja äta kakan och ha den kvar. Den kompromiss du pratar om går vid ett ton koldioxid per person och år. Långt ifrån nuvarande nivå på 10-11 ton alltså.

Ang ditt svar till 02:56:
Alarmister - när (ofantligt) mycket står på spel är försiktighetsprincipen att föredra.

Om att ta problemen när de kommer - vet inte hur insatt du är i de dominoeffekter de planetära processerna kan få att rusa.
AK